Efter en månad i värmen med vår dominikanska familj är vi nu hemma i kylan igen. Rätt skönt tycker jag faktiskt. Don't get me wrong, vi har haft det fantastiskt, men det är rätt skönt att bara vara vi tre igen. Under besöket på DR har vi inte haft mer än några få timmar för oss själva, resten av tiden har vi hängt med familjen. Vi var 12 personer bara i Ps föräldrars hem och varje dag kom ett antal fler personer över eller så åkte vi och träffade folk. Härligt på många sätt men det är även väldigt påfrestande att leva så tätt inpå andra människor under en hel månad. Vad gäller kylan känns den heller inte vidare jobbig. Så kallt är det faktiskt inte, mer friskt. Fast halkan skulle jag kunna vara utan. Så jobbigt att behöva vara på sin vakt hela tiden på väg till och från jobbet. Men men, det är vinter så får ha överseende med det. Vad som varit jobbigast sedan vi kommit hem är tröttheten. Vi är fortfarande jet-lagade alla tre. Jag hade jättesvårt att sova i går natt och lillen deckade i soffan i kväll utan att ens ha ätit upp sin middag. Lilla snuttis.
Efter lillen förflyttats till sin säng delade jag och babe på årets första semla. En mini fick det bli. Alldeles lagom mycket.
Nu ska jag hoppa i säng och läsa lite. Nighty night!
Efter lillen förflyttats till sin säng delade jag och babe på årets första semla. En mini fick det bli. Alldeles lagom mycket.