lisa.now

Äntligen är det dags för mig att krypa till kojs efter en väldigt lång dag. En packdag. Meningen var att jag skulle försöka få ordning på alla flyttkartonger så att det var i ordning när pappa och brorsan skulle komma med storbilen + släp. P skulle då också ha hunnit hem och skruva isär alla bord så att även de kunde åka med. Tyvärr gick packande bara halvbra då Elliot tyckte det var sådär. Han ville mest gosa och det är inte helt lätt att packa med en bebis på armen, stackars lillen det är inte lätt att flytta. Fick dock ett välbehövligt avbrott genom en härlig promenad på närmare två timmar med en mamma och liten tjej ur föräldragruppen. Solen sken (antagligen enda stället i Sthlm där det inte spöregnade) och jag njöt av att äntligen få röra på mig igen. Det var alldeles för länge sen sist. Längtar så tills allt har lugnat sig och jag kan komma igång med gymandet igen. Promenaden var i alla fall underbar och E verkade tycka det var mysigt att åka vagn igen. När vi kom hem packade jag vidare och strax efter P kommit hem kom pappa och J. Killarna lastade ur och i bil och släp och sen tog pappa och J på sig att åka och lämna av allt i vårt nya förråd. Underbara dom. Det betydde att jag slapp följa med och istället kunde fortsätta dona här hemma. I morgon kör vi över resten efter P slutat jobbet och på lördag kör vi flyttstädning. När vi flyttar in i nya lyan återstår att se. I natt sover jag och P på golvet (well, på bäddmadrassen), sängen fick åka med flyttlasset. Lillens spjälis behöll vi däremot, kändes bäst så. Tänk om han skulle kunna förstå hur bra han har det och sova sig igenom hela natten. Känns inte vidare troligt men jag hoppas. God natt!