Looks

Tänk vad stor vikt som läggs på vårt yttre. Det är det första vi ser på en människa och självklart spelar det därav en stor roll när det kommer till just "first impressions". Utsidan avgör hur vi uppfattar en människa och oavsett om vi vill eller inte påverkas vi alla av det på något sätt. Att sen välja att inte lägga någon stor vikt vid det utan istället ta sig tid att lära känna människan på insidan är sedan upp till var och en. Problemet är väl bara det att möjligheten att lära känna varenda människa vi möter är ganska liten och att därför utsidan oftast blir vår referens.

Finns föresten sjukt många tv-serier nu som handlar om utseende. De flesta fokuserar på den extrema skönheten, den som bara är några få förunnad och oftast inkluderar hårt arbete och en oerhörd beslutsamhet. Men många program är även inriktade på att lära sig att älska den kropp man har eller att genom beslutsamhet kämpa sig till den kropp man önskar ha. Måste erkänna att jag älskar alla dessa program, tycker det är härligt att se alla människor och olika osäkerheter som finns där ute. Vi alla har domoch på något sätt känns det skönt att veta att jag inte är ensam. Dessutom får man lite tips av programmen och det bästa av allt......uppmuntran. :)

För visst ha jag mina osäkerheter, det har jag inga problem att erkänna. Dock måste jag säga att jag överlag är riktigt nöjd med min kropp. Jag önskar jag kunde skärpa mig lite mer och äta bättre och träna mer regelbundet men jag är ändå rätt nöjd med min kropp. Tror mycket har att göra med att jag med tiden lärt mig att acceptera mig själv. Tror i och för sig aldrig att jag haft något riktigt problem med det tidigare heller, inte mer än vad "alla andra" har åtminstone. Inte ens när jag la på mig flera extra kilon kommer jag ihåg att jag mådde speciellt dåligt. Visst jag reagerade på det tillslut och hade komplex men det är ingen period jag idag kommer ihåg som speciellt lidosam. Istället såg jag till att ta tag i situationen och detta med besked. Och allt med att kilona rasade ökade min självkänsla igen, utan att jag ens märkte det. Visserligen led jag inget speciellt när jag var lite större men jag mådde oerhört mycket bättre efter att ha gått ner till min idealvikt. Idag är jag långt ifrån lika smal som då men jag mår bra och trivs med mig själv. Trots att jag aldrig vill hamna i samma situation igen är jag glad att jag upplevt det, det gör mig nämligen mer sporrad att hålla mig hälsosam. I alla fall sådär lagom hälsosam, lite godis och annat gott ser jag allt till att unna mig. Det gäller bara att se till att röra lite på sig också. :)

Men det är som sagt inte bara vikten som spelar in utan även andra skönhetsprocedurer. Jag skull ljuga om jag sa att jag inte bryr mig, jag skulle gärna få skönhetsbehandlingar varje veckan men tyvärr räcker inte studiebidrag och lån riktigt till för det..haha. Dock lyxar jag numera till det med ögonbrynsplock en gång i månaden och lägger lite extra pengar på rengörings- och dag- och nattkrämer. Har insett att det får mig att känna mig lite bättre och dessutom håller lite av det förhoppningsvis även huden från att förstöras för tidigt. Naglarna ordnar jag dock numera själv, det är alldeles för dyrt att gå till salong i Sverige för att fixa det. Trist tycker jag för i USA var mani- och pedikyr två av mina favvo lyxigheter. Jag har det dock rätt bra ändå och saknar det bara iband när jag  blir påmind av någon ed supernaglar.

Skönhet går att diskutera hur länge som helst men nu får det nog räcka för mig. Den viktigaste skönheten tycker jag nog ändå kommer inifrån och den som kan slipas till utifrån är bara en extra bonus som jag inte tycker ska ta upp för mycket tid av ens liv. Dock går det inte att förneka hur bra en schysst styling kan få mig att må.
Visa fler inlägg