Dante

Jag har ju glömt berätta om fina Dante. För någon vecka sen när jag hämtade E på föris kom en pojke från "storavdelningen" och ställde sig och tittade på medan jag klädde på E ytterkläderna. Jag frågade vad han hette och om hans fröknar visste att han var där. Det visste dom. Sen sa han: - Jag drog honom i pulka i dag. Det tog några minuter innan jag kopplade att det var E han dragit i pulkan men sen berömde jag honom och tackade. - Han var ledsen och jag tycker om att hjälpa människor som är ledsna fortsatte han. Jag och min kompis Amir stod och spanade uppe på kullen efter barn som var ledsna. Sen såg jag honom i pulkan och ett till barn så då drog jag båda men det var lite tungt så Amir kom och hjälpte mig. Fina, fina, underbara Dante! Och Amir såklart. Jag var så glatt överraskad över hur verbal Dante var att jag log hela vägen hem.