lisa.now

I natt har vi inte sovit speciellt mycket här hemma. Känns det som i alla fall, jag vet egentligen inte hur länge vi var vakna under Es nattvakna vrid-och-vänd-stund. Det kändes dock inte speciellt jobbigt. Jag har verkligen börjat uppskatta min tid med E så mycket mer på sistone. Det är nu inte mer än 2 veckor till lillen börjar förskolan och bara någon vecka senare är det dags för mig att återgå till plugget på riktigt igen och jag vill verkligen ta tillvara på den här sista tiden hemma med E. I natt efter att jag hade plockat över honom till vår säng började han böcka som vanligt så jag tog tag i honom och la armen över honom. Då bökade sig min lilla gris ännu närmre mig och slappnade av helt och bara låg och myste. Ett lyckorus gick genom min kropp och jag njöt. Det band jag har till min son är det vackraste jag vet. Ingenting kommer någonsin kunna toppa det, ja, förutom hans framtida syskon då.

 

I dag har vi varit till BVC på 1 års kontroll. Hur galet är det inte att lillen om bara några dagar fyller 1 år? Riktigt galet. För ett år sen låg han fortfarande inne i min mage, jag kunde varken ta på eller se min lilla kille utan kunde bara fantisera om hur han såg ut. Nu är han en alldeles perfekt liten levnadsglad liten person som busar runt mellan det han gillar mest. E har både vuxit på längden och blivit tyngre, ganska lite men han följer ändå sin kurva hur bra som helst. Lillen är nu 75,5 cm lång och väger 9920 g, huvudmåttet missade jag i dag men det var fint det med. Vi skippade vaccinationen i dag eftersom E fortfarande (3e veckan nu) är krasslig och det känns dumt att utmana ödet inför födelsedag och sen kommande inskolning.