Surströmming
I dag har jag ätit surströmming, Nämnde härom dagen att jag var sugen och snabbt bokade mormor lite sådär härligt spontant in en feast. Det brukar bli några år mellan mina surströmmingsmåltider då det inte riktigt lämpar sig att äta hemma i tätbebygda Stockholm. Ja, dessutom har jag inte speciellt många att äta med heller och att öppna en egen burk känns aningen överambitiöst. Det är faktiskt bara här uppe på landet jag brukar äta surströmming. Det sker på sommaren, helst utomhus (för att unvika att lukten (ja, lukten) inte sätter sig i allt och alla. I år blev det dock till att sitta inne eftersom sommarvärmen behöver lite extratid på sig. På grund av åren som hinner gå mellan gångerna är jag ofta lite orolig. Tycker jag verkligen om det? Tänk om jag bara hittat på tidigare och nu istället blir besviken. Ja, inte jätteorolig, men lite fundersam. Skulle ju vara hemskt tråkigt om jag skulle inse att jag inte tycker om det. Funderingarna var dock onödiga (som om jag inte redan visste det), det var precis lika gott som vanligt. Såklart intogs firren på hårt tunnbröd med mycket bregott, potatis och gräddfil. Mumselimums.
